Oslo And I

En kall kall oslo-dag. När jag tog bussen hem från jobb klockan sju så visade termometern bara 9 grader. Det tycker jag är kallt.

Men något som värmer upp min lite kyliga vardag är att jag ska resa söderut om en månad. Nämligen hem till kära Skåne. Har precis bokat så det blir från den 29:onde oktober till den 3:dje november! Ska bli så härligt med lite ledigt och att komma hem lite.

Nu är det the och andra avenyn. 

Förnekelse.

I en vecka nu har jag försökt att undvika att använda åtminstone halva min säng på grund av den nu har blivit en garderob. I en vecka har jag tänkt att jag borde göra något åt det men nu har dagen kommit när jag tänker ta tag i mitt lilla problem.

Jag har laddat med en ganska oglamorös frukost bestående av cream chees på ett hamburgarbröd och en kopp the framför sex and the city. Under tiden så passade jag även på att förflytta högen med kläder från sängen till soffan. Detta kan kanske hindar mitt pinsamma beteende att gömma klädhögen under täcket när jag får besök.

Jag kan inte i heller förneka att det finns ett liv som väntar på mig utanför Zaras dörrar så i veckan när kunde gå från jobbet i tid på grund av en banktid så passade jag även på att gå på film nummer två i Stieg Larssons trion, ”Jenta som lekte med ilden”. Eller ni kanske tycker att jag borde ta det på svenska ”Flickan som lekte med elden”. Men jag har kommit på att det är just det, jag måste sluta att ta allt på svenska. På grund av alla svenskar här (senaste siffrorna är 60 000 (!) svenskar i Oslo) så har det blivit ett minisverige här. Klubbar dit bara svenskar går, kanaler som bara svenskar tittar på, områden där bara svenskar bor och jobb där bara svenskar jobbar. Helt ärligt så är det inte bara jag som borde vakna upp från min förnekelse utan även de flesta svenskarna här för vi bor i Norge, inte i Sverige, ganska likt men inte samma. Vi bor i Norge hur mycket vi än försöker inbilla oss att detta är Sverige.

I vilket fall som helst så var filmen väldigt bra och jag förstår varför Paolo Roberto var med i den nu när han är med i boken och allt men kunde ingen gett honom lite skådespelarlektioner innan?

Nej nu är det tid att sluta leva i förnekelse.

Önska mig lycka till

Då var vi här igen. Söndagar i Oslo, den här är till och med en regning sådan. Det var de här söndagarna som i början av min Oslovistelse fick mig att avsky veckans sista dag. Men efter en tid så insåg jag att söndagar här är till för att fika med sina vänner, gå ut på tur eller helt enkelt bara ta det så lugnt som bara är möjligt och när jag hade vänner att göra detta med så blev genast söndagar en bättre upplevelse. Men nu är vi tillbaka till avskyn, för alla mina vänner (verkligen alla, eller i alla fall dom som jag vill hänga med en söndagseftermiddag) har lämnat staden den här helgen. Då tänkte jag att det är ingen fara för att jag kan sitta inne och läsa mina tidningar som jag fick i födelsedagspresent förra helgen och mysa lite. Det började bra med en ”Elle” men det var när den tidningen var slut och jag plockade upp ”se och hör” som den stora chocken kom. För första gången fick jag känslan av att det var ganska längesedan jag bodde i Sverige för jag kände inte igen säg 50 procent av personerna som det skvallrades ganska friskt om i ”se och hör”. Men man kan ju se positivt på det, jag behöver ju inte gå och köpa någon svensk skvallertidning, för det är ju bara skvaller om totalt okända människor i den i alla fall. Jag kan ju istället bara tjuvlyssna lite på folket i fiket för att snappa upp lite skvaller om okända människor om jag känner ett sug efter det.

Jag lämnade mitt skvallertidningsläsande efter att jag i tio minuter försökte komma på vem den här nylyckliga Susanne från den skånska myllan är. Hittade inget svar på det så nu har jag satt mig i sägen för att se hur jag ska lösa mitt garderobs bekymmer för den verkar ha krympt lite.

Jag måste avsluta med att berätta att jag satt hemma hos Kine och klagade lite på att jag inte fick plats med mina kläder och istället för mammas lösning när jag bodde hemma ”då är det bara att rensa ut” så började hon skissa lite på hur vi kan få in en till garderob i lägenheten. Sånt där tänk gillar jag, det kommer bara från folk som jobbar med kläder!

Trevligt söndag på er!

Ps. Lite oviktig information. Idag var det exakt ett år sedan jag kom hem fån Korsika och firade min 20 års dag med mina vänner hemma hos brossan.