Okt. 26, 2009

Just nu finns det nog ingen jag saknar så mycket som det här lilla djuret. 
Att kunna ringa hem och prata med familj och vänner hjälper väldigt mot saknaden men att lämna mina små hundar gång på gång utan att förklara är inte lika lätt. 

Och att den här lilla gubben är speciell går inte att undgå. Jag var bara 15 år när jag köpte honom men det var det bästa jag gjort (näst bästa var Othello :) ). 

Vad jag än bestämmer mig för att göra inom den närmsta så ska mina två älskade små hundar vara med på det, nu är jag trött på att sakna dom. 

Bara två dagar tills jag kommer hem och jag kan lova er att jag går ingenstans dit mina hundar inte får komma för jag tänker spendera all tid jag bara kan med dom. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0