26 oktober

Nu har jag jobbat med att räkna tunnelbaneresenärer och för att fylla upp min tid lite så passade jag på att skriva lite.

Klockan är nu 19.50. Jag har precis börjat mitt pass här i Norstats tjänst och jag kan väl säga att jag redan har misslyckats lite. För trots att det var tjugo minuter sedan jag började så har det fortfarande inte kommit ett enda tåg. Men så istället för att räkna, mitt så kallade jobb så får jag beskriva stationen "Borgen" för er. Borgen är en liten station belägen strax efter Majorstuan. Utrycket som Joel en gång använde om Tyskland, "det vilar en skumm stämmning över detta landet" passar även här i Borgen. Tittar jag rakt fram så ser jag en ganska hårt trafikerad väg. Åt mitt vänster har jag kyrkan och kyrkogården. Och slutligen åt höger ligger krematoriet. Borgen är även en utomhusstation som är fruktansvärt kylig. Det har gått 20 minuter på mitt pass och jag håller på att frysa ihjäl.

Ett äpple, en kopp med kallt the, en alkis och ett samtal med en norsk hundrastare senare så har klockan hunnit bli 20.30. Termosen höll inte riktigt vad den lovade och hundrastaren var en väldigt intressant människa. Hon räknar också så jag kan se fram emot ännu ett spännande samtal med henne, Hoppas inte att detta också kommer att handla om kollektivtrafiken som hon tycker är kass. Vill också passa på att understryka att det fortfarande är väldigt kallt.

Lite mer kallt the, lite musik och ett samtal med mamma och pappa har nu gjort att klockan är sju minuter över nio. Detta ä precis tråkigt. Undra vad jag hade gjort om jag var i Sverige nu. Kanske varigt ute på Slagthuset eller myskväll med vännerna. Men nu istället sitter jag här i Oslo brevid en man som äter rå korv direkt ur förpackningen. Livet är bra märkligt.

Klockan är nu 21. 55 och jag inser nu hur fel jag hade tidigare när jag skrev att det var kallt. Nej nej, nu är det kallt. O ja vad kallt det är. Hundtjejen gick precis av sitt kvällspass och tågen är så försenade att jag inte längre kan hålla reda på dem.

23.30. Slutet är nära. Tappat all kännsel i fötterna och allt hopp. Det enda som får mig att stanna kvar på den här stationen nu är den inre synen av den där DKNY väskan som finns på morris. Några timmar här så är saken biff lixom. Det får man hålla färskt i minnet när hoppet lyser med sin frånvaro.

00.12. Nu har jag även hunnit ge Hanna bemärkelsen värdens tappraste människa (hon har stått ut med detta i en vecka, utan att klaga!) mendans jag tänker med nästan en timme kvar av mitt pass dubba mig själv, ännu en gång till årets dramaqueen. Tack och bock.


Det var alltså sammanfattningen av min kväll. Kan ju säga att det är ganska skönt att ligga och mysa i sängen ikväll. Tyvärr får Hanna slita idag istället. Men jag steg faktiskt upp klockan fem i morse (skulle ha varigt klockan sex men givetvis så glömde jag ställa om klockan) igen och körde 6.5 timmars räkning på Borgenstationen igen. Gick ju lite bättre med solljus och tåg som var i tid.

Efter jag slutat så åkte jag och Hanna upp till Holmenkollen och promenerade i skogen. Vi gick givetvis vilse men det gjorde inget för Hanna hade gjort en supergod pastasallad som vi stannade och åt med en undeerbar tystnad. Vilken tur att jag har Hanna här. Skrattar så mycket att jag får kramp i hela kroppen varje minut med henne. Hon dubbade mig dessutom till en bästavän där mitt ute i den leriga skogen. Det var precis innan jag gick ner mig i ett kärr.

Skönt att få komma hem till kollektivet, äta lite, prova kläder och spela lite TP med Dennis, Micke och Evelina. Nu ska jag sova. Det har jag gjort mig förtjänt av.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0