29 december

Jag kan inte hjälpa att ifrågasätta om tiden alltid kommer att gå så här fort. En dag blir en vecka, en vecka blir ett år och ett år blir snabbt till 20. Den senaste veckan har gått snabbare än många många andra och då kan man ju undra varför den gjorde det. Kanske är det på grund utav att den var underbar för det var den verkligen. Tack för det alla där hemma.

Öppnade en gammal mobiltelefon igår som inte har varit igång på två år. Den var full av minnen. Sista minnet är ett medelande från Carro precis innan vi åkte till Nya Zeeland.

"jag sitter här och tittar upp på den blåa himmlen och ser ett plan och undrar vart de är på väg. snart är det du och jag som sitter i planet och folk undrar vart vi är på väg, snart är det dags"

Det kommer jag ihåg som om det vore igår men det är snart 2 år sedan..märkligt.

Nu ska jag och Millan titta på sex and the city och dricka the. Sen ska jag försöka sova så länge jag bara kan jag är så trött. Imorgon ska jag fortsätta att sälja ut Zara.

puss johanna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0